Skadedjur & sjukdomar på Potatis

odla med larsviken Skadedjur & sjukdomar på potatis

Potatis är oftast en relativt lättodlad gröda i hemträdgården, men den kan drabbas av en rad sjukdomar och skadedjur vilket kan ge din jord långvariga problem.

Varför ska jag välja certifierad sättpotatis och inte matbutikens potatis?

Skillnaden på certifierad sättpotatis och matpotatis köpt i matbutik kan se liten ut men att sätta matpotatis från butiken i trädgårdslandet kan få förödande konsekvenser. Potatisen må se ren och fin ut men den kan föra med sig sjukdomar och virus som inte är farligt för oss människor men kan komma att påverka jorden i ditt trädgårdsland flera år framöver. Välj certifierat utsäde! Se till att varje förpackning har giltigt växtpass och att förpackningen är försluten. Vi på Larsviken säljer endast certifierat utsäde med växtpass vilket innebär att det är kontrollerat och certifierat av Jordbruksverket.

Glöm inte växtföljden

En bra växtföljd är A och O för lyckad odling utan sjukdomar och skadedjur. Denna åtgärd kan faktiskt avhjälpa de flesta sjukdomarna nedan beskrivna. Undvik att odla potatis på samma odlingsställe/i samma jord år efter år. Det är viktigt att rotera grödorna i trädgårdslandet. Helst ska det gå 4-5 år mellan odlingstillfällena.

Läs mer om växtföljd här:

Växelbruk & växtföljd

Potatisbladmögel & brunröta

Phytophthora infestans

Den kanske mest förödande sjukdomen hos potatis är det beryktade och fruktade bladmöglet. Potatisbladmögel är en svampsjukdom som angriper både blad och stjälkar. Vidtar man inga åtgärder så kommer tillslut svampsporerna nå jorden och sen potatisen, i vilken det uppstår brunröta.
Bladmögel sprids via svampsporer och de trivs extra bra i varm och fuktig väderlek, gärna i slutet på sommaren, i växthus eller under odlingsväv. Fukten gör att sporerna lättare får fäste på potatisens blast.

Hur ser jag om jag fått bladmögel på min potatis?

Lättast är att titta på bladen tidigt på morgonen, när nattens dagg fortfarande ligger kvar. På bladets undersida syns ett gråvitt ludd, svampens mycel. Det går även att nypa av några blad och lägga i en plastburk med fuktigt hushållspapper så brukar luddet synas efter några timmar. När vädret är torrare har bladets ovansida en grågrön kantzon. Det är också vanligt att stjälkarna drabbas. I de mörka, insjuknade partierna syns svampens ljusa mycel tydligt i fuktig väderlek. När en planta blivit smittad av bladmögel produceras snabbt stora mängder sporer som sprids med luften från fält till fält. I fuktigt och varmt väder frodas svampen och i värsta fall kan hela odlingen förstöras på mindre än en vecka.

Svampen förökar sig på två sätt, vegetativt eller sexuellt. Den vegetativa förökningen sker genom övervintring som brunröta i utsäde – utsädet sätts på våren och svampen sprids. Certifierat utsäde är kontrollerat så att det inte innehåller sporer från Phytophthora infestans. Dessa sporer är kortlivade och dör efter 2-3 veckor om de inte träffar en potatisväxt (här ingår hela potatisfamiljen inkl. tomat och aubergine!) och hunnit bilda nytt mycel.
Via sexuell förökning bildas s.k. oosporer. Dessa ger svampen bättre förmåga att anpassa sig till nya förhållanden och följden blir ett snabbare och aggressivare förlopp. Forskning kring hur länge oosporer överlever i jorden har gjorts och efter fyra år är bara en mindre del av sporerna livsdugliga.

Kan jag odla potatis och tomat på samma ställe?

Potatis och tomat ingår i samma familj, potatisfamiljen Solanaceae. Eftersom de är besläktade kan de bägge drabbas hårt av bladmögel. Undvik att odla potatis och tomat intill varandra eftersom sporer från smittade potatisplantor sprids i vinden och lätt smittar tomaten. Undvik också att odla potatis och tomat efter varandra eftersom sporer från bladmöglet kan överleva i jorden och smitta nästa års grödor.

Hur undviker jag att drabbas av potatisbladmögel?

Genom att tillämpa växtföljd på minst 4 år minskar risken att drabbas av bladmögel. Plantera friskt, certifierat utsäde och motståndskraftiga sorter. Förgro potatisen och odla gärna sorter med kortare utvecklingstid, ju kortare tid i potatislandet desto mindre risk att någon spor hinner fästa på bladen. Håll ett generöst planteringsavstånd och radavstånd för snabb upptorkning efter regn och bevattna måttligt, vattna hellre via slang på marken än med vattenspridare.

Skorv

Vanlig skorv orsakas av bakterien Streptomyces scabies och symptomen är fransiga, fjälliga, svartbruna sår i skalet. Skorv uppträder främst i torra jordar med högt pH och är vanlig i hela landet.

Hur undviker jag att min potatis drabbas av skorv?

Varma och torra somrar ger svårare angrepp och en jämn fuktighet under knölsättning kan hjälpa problemet (Vattna!). Bakterien sprids främst via utsäde och jordsmitta. Tillämpa alltid en växtföljd på minst fyra år! Välj skorvresistenta sorter.

Kan jag äta potatis med skorv?

Skorv må se lite oaptitligt ut men det är inget som är farligt och därför går det utmärkt att äta potatisen även om den fått skorvangrepp.

Lackskorv, groddbränna & filtsjuka

Dessa tre orsakas av samma svamp, Rhizoctonia solani. Lackskrov syns som små oregelbundna, svartbruna, skorpliknande flagor på potatisens yta. När groddarna sedan växer ut smittas de av svampen och får mörkbruna frätsår, groddbränna. Om odlingssäsongen är fuktig uppstår sedan en gråvit filtliknande yta vid stjälkbasen, filtsjuka. Filtsjuka kan också göra att luftknölar bildas vid jordbasen.

Groddbrännan påverkar plantans näringstransport och vid stora angrepp dör groddarna. Skalets tillväxt hindras och man får missformade, ihåliga och ibland spruckna knölar där lackskroven syns tydligt. Infektionen kan komma från både ocertifierat utsäde och mark. Lättare jordar med högt mullinnehåll är känsligare för angrepp.

Hur undviker jag att min potatis drabbas av lackskorv, groddbränna & filtsjuka?

Tillämpa alltid en växtföljd på minst fyra år! Försök har visat på kraftig nedgång av smitta i jorden efter odlingsuppehåll av potatis, alltså en bra växtföljd på 5 år. Undvik överskottsgödsling av kväve. Sätt alltid friskt, certifierat utsäde!

Pulverskorv

Orsakas av svampen Spongospora subterranea och påminner mycket om den vanliga skorven. Pulverskorv bildar platta, släta, genomskinliga vårtor, några millimeter stora. Skalet över vårtan brister så småningom och bildar en kant runt de kraterlika groparna. I såret finns sotlika, mörkbruna sporer. Angreppen på potatisen är oftast ytliga men kan ibland gå på djupet. Den förfular potatisens utseende men bidrar oftast inte till några stora skördeförluster. Det är heller inte farligt att äta potatis med skorv. Vid stora och djupa angrepp kan man skära bort den delen av potatisen vid lättare angrepp så går det att skrapa bort med en kniv eller en rotborste.

Hur undviker jag att min potatis drabbas av pulverskorv?

Dåligt dränerade och fuktiga jordar ger svårare angrepp. Smittan kommer via utsädet. Sätt friskt, certifierat utsäde och välj skorvresistenta sorter.

Potatiskräfta

Potatiskräfta är en mycket allvarlig sjukdom i potatisodling, en s.k. katantänskadegörare. Misstänkt upptäckt ska rapporteras till Jordbruksverket. Detta är dock, tack och lov, en mycket ovanlig sjukdom och Sverige har inte haft något utbrott på flera år.

Potatiskräfta orsakas av svampen Synchytrium endobioticum. Potatisens celler börjar växa okontrollerat och bildar blomkålsaktiga svulster. Även nedre delen av stjälkarna kan drabbas. Eftersom svampen inte påverkar rötterna kan plantorna från ovan se friska och vitala ut, medan knölarna under jord är smittade. Svampen bildar vilosporer vilka kan överleva i jorden under mycket lång tid (upp till 20 år!). Även svärmsporer bildas, vilka följer med vattnet ner i marken och kan smitta närliggande plantor. Angrepp ger mindre skörd och sämre kvalitet. Stora angrepp gör potatisen oätlig – men framförallt: ett smittat fält kan friförklaras efter tidigast 20 år, vilket såklart ger katastrofala följder. I Sverige finns fyra raser av potatiskräfta, ras 1, 8, 18 och 40. Potatiskräfta sprids med smittat utsäde. Även spridning med jord och växtdelar kan förekomma.

Hur undviker jag att min potatis drabbas av potatiskräfta?

En väl fungerande växtföljd och odling av resistenta sorter hör till de viktigaste förebyggande åtgärderna. Certifierat utsäde är fritt från sporer.

Potatiscystnematoder

Gul potatiscystnematod, Globodera rostochiensis samt vit potatiscystnematod Globodera pallida.

Hur ser nematoder ut?

Nematoder är 0,5 mm långa rundmaskar, osynliga för blotta ögat. De lever i marken och under försommaren tränger de in i potatisens rötter. De försvårar transporten av näringsämnen och vatten och resultatet blir att plantans tillväxt hämmas. Vid mognad lossar cystorna från rötterna och blir liggande kvar i jorden. Cystorna överlever länge i jorden, i upp till 10 år, i väntan på att potatis åter odlas på stället.

I fält syns nematodens framfart genom gulnade och småväxta plantor som ser ut att lida av vattenbrist. Vid upprepad potatisodling på samma plats blir angreppen större och större.

Hur undviker jag att min potatis drabbas av nematoder?

Välj om möjligt potatissorter med hög resistens mot nematoder och tillämpa minst 4-åring växtföljd.

Knäppare

Till de vanligaste skadegörarna tillhör knäpparna, de så kallade knäpparlarverna. De vanligaste är mörk sädesknäppare Agriotes obscurus samt randig sädesknäppare Agriotes lineatus.

Vad är en knäppare (knäpparlarv)?

Knäpparen lägger sina ägg i jorden där det växer gräs (är det i ett lantbruk så kallas det vall men hemma i trädgården lever de i gräsmattan eller i förvildade rabatter med mycket rotogräs). Larven, som är ca 2 cm lång, gulaktig och hård, livnär sig sedan på rötter och växtdelar under jord i ca fyra år innan förpuppning sker. När vallen bryts (man gräver upp gräsmattan för att göra ett nytt potatisland eller rensar ett gammalt land som stått orört under flera år) försvinner rötterna som larven lever av, och den kommer istället äta av potatisen.

Kan jag äta potatisen där knäpparlarven tuggat?

Larverna går in i knölarna för att få vätska och näring. Knäpparlarven orsakar djupa gångar i potatisen och kvaliteten försämras. Det är inget som är farligt men det kan vara tråkigt med potatis som är fulla med gångar.

Hur undviker jag knäpparlarver i min potatis?

Uttorkning och värme samt djupbearbetning av jorden är det största hotet mot larverna. Potatissorter med kortare utvecklingstid är ett sätt att minska angrepp. Om du anlägger nya potatisland där du tar bort gräsmattan, sätt inte potatis på platsen de första efterföljande åren. Odla istället blommor eller grönsaker som växer ovan jord.

Stötblått

Stötblått är en mekanisk skada som närmast kan liknas vid ett blåmärke på potatisen. Ofarligt men inte så vackert. Skadan visar sig som mörkblå, svarta eller gråsvarta, begränsade missfärgningar, vanligtvis direkt under skalet. Mörkfärgningen utvecklas ca 4-5 dagar efter skadetillfället.

Hur undviker jag att min potatis drabbas av stötblått?

Kaliumbrist hos potatisen ökar mottagligheten för stötblått, likaså hög fysiologisk ålder hos knölarna. En temperatur på 8-10 grader har visat sig minska risken för skadan.

Skalrester i potatisen

Efter långa perioder av torka och värme kan potatisen sluta växa och istället påbörja skalbildning. När regnet (eller vattenslangen) kommer återupptas växtkraften igen, vilket kan resultera i att det blir skalrester inuti potatisen. Detta är ofarligt men kan så klart se tråkigt ut.

Hur undviker jag skalrester i potatisen?

Försök att hålla jämn vattentillförsel i din potatisodling.

Rostfläckighet

Rostfläckighet är bruna fläckar i varierande storlek som uppträder inuti knölen. I lagring förblir skadan oförändrad, men kokning gör skadade partier hårda och mörkfärgade. Skadan uppkommer oftast under somrar med varierande markfukt. Fuktig vår, torr sommar och fuktig höst är en typiskt gynnsam säsong för rostfläckighet.

Hur undviker jag att drabbas av rostfläckighet?

Håll i möjligaste mån jämn vattentillförsel i din potatisodling. Rost är inget som är farligt och det går bra att äta drabbad potatis.