Odlar du samma gröda på samma plats år efter år, kan du uppleva att du får sämre skörd och lättare drabbas av skadedjur och sjukdomar. Det beror på att grödan utarmat jorden, så kallad jordtrötthet har inträffat.

Växelbruk betyder att man roterar växternas placering varje år i en viss växtföljd. En del växter behöver mer näring än andra och det fiffiga med att använda sig av en växtföljd är att vissa växtfamiljer berikar jorden med kväve som gör att efterkommande gröda kan tillgodogöra sig detta.

Alla växter, både ätbara grödor och blommor, är ordnande i familjer och släkte. T.ex. så ingår potatis, Solanum tuberosum, i familjen potatisväxter, Solanaceae, och släktet potatisväxter, Solanum. Men i samma familj och släkte ingår t.ex. tomat och aubergine.

De allra viktigaste grödorna att rotera är potatis (tillhör familjen Solanaceae), kål (Brassicaceae, här ingå även t.ex. raps), jordgubbar (familjen Rosaceae, familjen rosväxter), dill och morot (tillhör familjen Apiaceae, flockblommiga växter) och ärtor (familjen Fabaceae, ärtfamiljen). Men även Dahlior behöver rotera växtplats för att inte trötta ut jorden den växer i och på så vis lättare dra på sig sjukdomar. Dahlior tillhör även dem familjen Apiaceae, alltså samma som t.ex. morot, dill, koriander, slöjsilja, fänkål m.fl.

De nämnda familjer tenderar att trötta ut jorden om de växer på samma plats år efter år, och jorden kan även drabbas av långvariga jordsjukdomar som följd.

Att byta gröda är en viktig åtgärd för att undvika jordtrötthet, men det finns några andra enkla regler att följa. I grund och botten handlar det om att ta hand om jorden i sig, man kan kalla det att odla jorden. Att gödsla din jord med kompost och tillföra naturgödsel, exempelvis kogödsel, gör att risken för utarmning minskar, och samtidigt får du en bra struktur på den. Genom att gödsla med naturgödsel (ko-, höns- eller hästgödsel) istället för mineralgödsel (t.ex. Blåkorn) så tillförs både makro- och mikronäringsämnen men även med fiber i from av halm som snabbt förmulltnar och bildar fin mull. Andra åtgärder för att minska utarmningen är att använda täckmaterial (fårull, gräsklipp, löv, halm) som förmultnar eller att samodla olika grödor kan vara en lösning eftersom de då kan berika varandra. Ett annat tips för jordförbättring är att odla gröngödslingsväxter på odlingsplatsen en säsong, dessa berikar och rensar jorden. Det går även bra att så in en omgång med gröngödsling efter att man skördat.

För tidigare generationer ingick kunskapen om växelbruk i allmänbildningen. Det var en självklarhet och en förutsättning för att få en bra skörd. I takt med att konstgödningen blivit allt vanligare i odlingarna, både i lantbruket och i hemträdgården, har denna kunskap kommit lite i skymundan. Det var ju ”bekvämt” att inte behöva byta odlingsplats eftersom man kunde gödsla jorden med konstgödning och få någorlunda skörd. Problemen uppstår på lång sikt när jorden inte berikats med material som bidrar till mullen och strukturen som naturgödsel gör. Att odla samma gröda på samma plats kan även göra att sjukdomar och skadedjur som trivs extra bra på just den växtfamiljen ackumuleras och bara blir fler och fler för varje odlingssäsong.

Grundregeln för växelbruk är att man delar in sina rabatter eller odlingsland i kvarter/skifte. Därefter odlar man en bestämd växtfamilj i varje kvarter ett år, och roterar sedan grödorna ett steg nästkommande år, och ytterligare ett steg året därpå.

Okej, då har vi koll på att vi behöver jobba med jorden för att undvika utarmning och att dela in sina rabatter/odlingsland i kvarter/skifte. Nu ska vi ta tag i växtföljden som så många tycker är krångligt, men nog så viktig för att undvika utebliven skörd, sjukdomar och skadedjur.
Den vanligaste växtföljden är fyraårig, men det finns även sex- och åttaårig. Växtföljd är viktigast för ettåriga grödor, och det gäller såväl för frilandsodling som odling i pallkragar. Perenna växter kan stå kvar i trädgårdslandet, och du kan även blanda in bärbuskar och träd i dina kvarter. Att växtföljden är fyraårig behöver inte innebär att du bara har fyra pallkragar eller kvarter. Du kan ha hur många som helst, men tänk på att ha koll på de fyra olika olika skifteskvarteren med de olika växtgrupperna så att du följer växtföljdplanen (rotationen av grödorna).

Här är ett förslag på den vanligaste fyraåriga växtföljden som du enkelt kan använda i ditt trädgårdsland.

Skifte/kvarter ett = baljväxter som tillför näring T.ex. ärtor och bönor eller en gröngödslingsblandning.
Ärt- och bönväxter berikar jorden genom att fixera kväve från luften till jorden så att kvävet blir tillgängligt som gödning. Efter att baljväxterna skördats låter du växtdelarna ligga kvar, för att sedan gräva ner dem i jorden där de förmultnar och tillför ytterligare näring.

Skifte/kvarter två = näringskrävande växter T.ex. pumpa, all typ av lök samt växter som tillhör kålfamiljen (Brassicaceae) eller de näringsälskade dahliorna.
Dessa grödor kräver mycket näring och gottar i sig den näringen som växtgruppen föregående år (skifte ett; baljväxterna) gjorde förarbetet med att fixera i jorden. Du kommer behöva tillföra ytterligare naturgödsel under säsongen för att tillgodose grödornas behov. Det blir ofta mycket växtrester kvar efter skörden av kål och pumpa, låt detta ligga kvar  och gräv ner det i jorden där de förmultnar och tillför viss näring och mull till jorden inför nästkommande odlingssäsong. Du kan även lägga skörderesterna i komposten.

Skifte/kvarter tre = växter med måttligt näringsbehov T.ex. sallat, örter (dill, persilja) och rotfrukter (rödbeta, rotselleri, palsternacka, morot)
Dessa grödor passar bra att odla år tre då de trivs även om inte någon större mängd näring tillförs.

Skifte/kvarter fyra = växter med litet eller obefintligt näringsbehov T.ex. potatis, rädisa, sallat.
Fjärde året i detta kvarter och nu är det fina förutsättningar för potatisodling. Näringsmängden som finns kvar efter föregående års grödor är låga och därför passar det bra att odla potatis.

Tips! Gör upp en växtföljdsplan där du anger vilka grödor du ska odla och vart du odlade dem. Spara planen och använd året efter, men rotera alla grödor ett steg medurs.

Växelbruk betyder att man roterar växternas placering varje år i en viss växtföljd.

Växelbruk och växtföljd handlar om att växla grödornas odlingsställe genom att dela in din odlingsplats i fyra kvarter och odla en bestämd växtgrupp i varje kvarter. Nästkommande år roterar du grödorna ett steg medurs, och ytterligare ett steg nästa år igen. På så vis undviker du att trötta ut jorden och kan minska många av de skadegörare och sjukdomar som angriper grödan och jorden lättare om de odlas på samma plats år efter år.