Passion för sättpotatis och matpotatis

Potät, jordpäron, jordäpple, pantoffla, nola, knola, tola, potatoe, potaaato. Kärt barn har många namn och vårt kanske allra käraste barn är definitivt potatisen. Som sättpotatis och som matpotatis — vi älskar den lilla knölen och potatisen är vår största passion. Vem kunde ana att det i en sådan liten potatisknöl finns så enormt mycket odlarglädje och matglädje? När du öppnar upp jorden och stiger ner i potatisen förtrollande värld finns där inget slut. Här frodas smak, storlek, odlingsegenskaper, färg och form. Men det är inte nog med det, för när potatisen väl är skördad och sättpotatisen har blivit en matpotatis börjar en ny spännande resa att upptäcka alla olika sätt att tillaga, smaksätta och framförallt avnjuta denna älskade lilla primör! Så istället för att köpa färdigodlad potatis i matbutiken tycker vi det är allra roligaste att köpa och odla sättpotatis för att skörda dina egna potatissorter som nu blivit delikata matpotatisar för alla dess olika typer av potatismat och potatisrätter. Att laga mat med potatis är alltid en bra idé, särskilt när det är dina egenodlade. Inte sant? 

Kultur och historia

Potatisen har spelat en avgörande roll i många kulturer, inte minst i Sverige. Den har varit både vardagsmat och överlevnadsföda – ett livsviktigt livsmedel under tider av missväxt. I dag symboliserar den snarare självförsörjning, enkelhet och trygghet. Att sätta potatis på våren är en tradition för många hobbyodlare och bönder. Det markerar starten på odlingsåret och väcker en känsla av förväntan – att se något litet växa till något stort, näringsrikt och konkret. I modern tid har potatisen också fått en renässans i gastronomin. Kockar experimenterar med olika sorter, texturer och tillagningsmetoder – från klassiska kokta potatisar till chips, puréer och potatisbröd.

Sättpotatis – början på något gott

Varje sättpotatis fungerar som en energireserv. När den planteras börjar nya skott växa ut från så kallade ögon på knölen. Ur dessa utvecklas en ny planta med blad, stjälkar, rötter – och till slut nya potatisknölar under jord.

Sättpotatisen är kanske inte spektakulär i sig, men den representerar något djupt mänskligt: att plantera, vårda och skörda. Den lilla knölen är ett frö till både mat och mening – en påminnelse om naturens kretslopp och om vårt beroende av jorden. Oavsett om man odlar några rader i trädgårdslandet, i pallkragar eller i stor skala på åkrar, är glädjen densamma: att dra upp den första potatisen ur jorden, känna doften av sommar och veta att allt började med en enkel sättpotatis.

Sättpotatis delas in i olika grupper beroende på utvecklingstid:

• Tidiga sorter – mognar snabbt, ofta redan efter 8–10 veckor. Exempel: Swift, Rocket, Solist.


• Medeltidiga sorter – tar lite längre tid, cirka 10–13 veckor. Exempel: Bintje, Amandine, Yukon Gold.


• Sena sorter – mognar efter 13–16 veckor och ger ofta högre skörd och bättre lagringsduglighet. Exempel: King Edward, Kerrs Pink, Asterix.

Sorterna skiljer sig också i smak, konsistens och användningsområde. Vissa är fasta, perfekta till sallader och gratänger, medan andra är mjöliga, bättre till mos eller bakning.

Utöver dessa finns specialsorter, som färgade potatisar med blått eller rött skal och kött, vilka har blivit populära i moderna kök.

Att odla potatis från sättpotatis är både enkelt och givande. Lökarna planteras på våren, när jorden har värmts upp till omkring 8–10 grader. Planteringsdjupet brukar vara cirka 8–10 centimeter, med 25–30 centimeter mellan knölarna och 60–70 centimeter mellan raderna.

Innan plantering kan sättpotatisen förgroddas – en metod där man låter potatisen gro i ljus och rumstemperatur i några veckor. Det ger en snabbare start och tidigare skörd, särskilt viktigt för tidiga sorter. Man lägger helt enkelt sättpotatisen i lådor eller äggkartonger med ljus och luft, tills korta, kraftiga groddar växer fram. När plantorna sedan vuxit upp ur jorden kupas de, det vill säga man drar jord kring plantorna för att skydda de växande knölarna mot ljus (som annars gör dem gröna och oätliga) och för att öka skörden.

Potatisen trivs bäst i lätt, mullrik och väldränerad jord, men klarar sig även i tyngre jordar om de hålls luftiga och inte för blöta. Under torra perioder behövs vattning, särskilt när plantorna blommar – då bildas de flesta nya knölar. De senare sorterna får växa längre och skördas på sensommaren eller hösten. När blasten vissnat och skalen hårdnat är potatisen redo för lagring. En torr, sval och mörk plats är idealisk – exempelvis en jordkällare eller kall källare med temperatur runt 4–6 grader. För hög värme får potatisen att gro, medan kyla under fryspunkten förstör knölarna.

Alla underbara sorters sättpotatis

Alexandra, Amandine, Annabelle, Baby Lou, Carrera, Early Puritan, La Vie, Jacky, Lea, Marabel, Maria, Rocket, Rosara och Solist är exempel på tidiga potatissorter. 

Till sommarpotatisen hittar vi bland annat sättpotatissorterna Agria, Allians, Almonda, Blaue Annelise, Carolus, Columba, Connect, Heiderot, Helmi, Jazzy, Jule, Linzer Delikatess, Merle, Paris, Plenty, Princess och Queen Anne. 

Bland sensommarpotatisen och höstpotatisen bjuder sättpotatisen på sorter som Alouette, Asterix, Aztek Gold, Mandel, Sarpo Mira, Tinca och Twister. 

Beställ sättpotatis hos Larsviken

Sättpotatisens kvalitet spelar också stor roll. Certifierad, frisk sättpotatis minskar risken för att sjukdomar förs vidare mellan odlingar. Hos oss kan du köpa sättpotatis på nätet men du kan också köpa den i vår Gårdsbutik. Oavsett om du vill köpa sättpotatis storpack eller lite mindre paket av olika sorter kan vi erbjuda en härlig blandning av sorter. Men låt oss ta det från början.

När du ska sätta dina knölar i jorden finns där lite olika saker att tänka på. I Larsvikens odlingstips: Sättpotatis har vi samlar några riktigt prima potatistips för hur du bäst lyckas med din odling av sättpotatis.