odla med larsviken Skadedjur & sjukdomar på sparris
Sparris är i regel en lättodlad grönsak om du ser till att den har rätt förutsättningar för att kunna växa och må bra: vatten, näring och att den är planterad på rätt plats. En välmående planta står emot skadedjur och sjukdomar bättre än en planta med nedsatt vitalitet.
Vissnesjuka
Fusarium är ett svampsläkte som finns fritt i jorden. Svampen kan skada sparrisplantor med nedsatt kondition genom att täppa igen ledningssträngarna i rötterna och orsaka vissnesjuka. Det är speciellt arterna Fusarium oxysporum, Fusarium redolens samt Fusarium moniliformae som angriper sparris. Även Rhizoctonia croccorum kan orsaka vissnesjuka.
Döda strimmor på sidorötterna och döda rotspetsar kan vara ett första symptom på Fusarium. Plantans utseende förändras till det buskigare då den försöker kompensera för de döda rötterna genom att sätta nya. Den angripna sparrisplantan dör inom 2-3 år men kan då ha smittat fler plantor i odlingen.
För att förebygga vissnesjuka på din sparris bör du sträva efter att hålla rotsystemet välmående. Undvik kompakt jord vilket kan leda till syrebrist hos rötterna. Var försiktig vid ogräsrensning så att du inte mekaniskt skadar rötterna. Sår blir inkörsportar för svampen.
Tänk på växtföljden! Plantera inte sparris efter potatis, lök eller gladiolus som också är värdväxter för svampen.
Plantera friska plantor! Kolla igenom rötterna på dina nya plantor innan du planterar så att de ser friska ut.
Larsviken säljer endast certifierat utsäde med växtpass vilket innebär att det är kontrollerat och certifierat av Jordbruksverket.
Gråmögel
Botrytis cinerea är en i naturen vanligt förekommande svamp som kan angripa många olika växter. Botrytis trivs i svala temperaturer ca. 15-20 grader och fuktig väderlek. Svampen angriper försvagade och skadade plantor. Sår från skadedjur eller mekaniska skador blir lätt inkörsportar för svampen.
De angripna delarna blir gula, bruna och faller sedan av plantan. I fuktigt väder kan man se de gråa, dammiga sporerna. Sparrisplantan försvagas och skörden kommande år minskar.
Följ anvisningarna för plant-& radavstånd när du planterar din sparris. För täta bestånd gynnar svampens tillväxt. Det är viktigt att plantorna kan torka upp ordentligt efter nederbörd och det gör de bäst med hjälp av vinden. Därför är det viktigt att man inte satt plantorna allt för tätt.
Välj om möjligt gråmögelresistenta sorter, till exempel ’Grolim’.
Sparrisrost
Denna svamp angriper dina sparrisplantor när skörden peakar, när tillväxten är snabb och cellerna är tunna. Längst ner på skotten uppträder orangefärgade sporkuddar. Vidare angriper svampen sidoskott och blad med sammetslika, orangefärgade fläckar, vanligtvis juli-augusti.
Svampen kräver fukt för att gro och angreppen sprids i nattens dagg eller efter regnskurar.
På angripna plantor vissnar blasten i förtid och svarta svampsporer utvecklas i den döda blasten och övervintrar där. Svampen orsakar nedsatt skörd året efter.
Att hålla avståndet mellan sparrisplantorna vid plantering så att plantorna kan torka upp snabbt efter regnskurar är det viktigaste man kan göra för att förebygga angrepp av sparrisrost.
Klipp ner och ta bort sparrisblasten på hösten om du misstänker angrepp.
Bladlöss
Det är främst plantor som inte mår bra eller är övergödslade som angrips av bladlöss. Bladlössen suger växtsaft ur bladen som rullar sig och gulnar. I och med detta minskar fotosyntesen och sparrisskörden nästkommande år minskar.
Minska risken för bladlusangrepp genom att undvika övergödsling av kväve. För mycket kväve skapar lösa celler som gynnar bladlusens framfart.
Odla i lucker jord för att undvika syrebrist och stödvattna i torra perioder för att bibehålla vitala plantor.